lördag, november 26, 2005

A Bittersweet Life (2005)

Regi: Ji-woon Kim
Typ: Hämd

När hollywood har fastnat i någon sorts serietidnings action filmer för 12 åringar (inte så konstigt de behöver hjältar just nu), får man leta annanstans efter sköna action filmer nämligen Korea.

Ji-woon Kim som gjorde A Tail of Two Sisters har gjort en skön hederlig hämd rulle som to m har jämförts med Oldboy. En gangsterkungs springpojke/högra arm blir utstött och utsatt för en komplott av sina egna, tas ut i skogen för att avrättas men lyckas fly (man ska inte ge fd hitmen andra chanser). Någon raffinerad hämnd som i Oldboy är det inte här är det rakt på Point Blank (1967) hämd och det fungerar, det är snyggt och underhållande. 4:5

Three Extremes (2003)

Regi: Takashi Miike, Fruit Chan och Chan-wook Park
Typ: Skräck

Som namnet antyder handlar det om tre extrema filmer, det de har gemesamt är det extremt snygga fotot, förutom det har de inte så mycket gemensamt. Våld och kvinnomisshandel specialisten Takashi Miike är först ut med Box, en långsam surealistik film om syskonkärlek. 2:5

Fruit Chans Dumplings som finns i långversion också är en makaber historia om rikakvinnor som äter abort foster (!) för att släta ut rynkorna. Dumplings är nog äckligaste jag har sett på länge, vet inte om man orkar se långversionen efter man har se denna. 2:5

Sist kommer min favorit den bästa alla tre Chan-wook Parks Cut, blodigast och brutalast av alla tre. En statist flippar totalt och terroriserar en regissör och hans fru - tvingar de att bekänna sina synder för varandra samtidigt som fingrar amputeras och blod spys upp. 3:5

Saw II (2005)


Regi: Darren Lynn Bousman
Typ: Skräck

Första filmen var riktigt bra, den var annorlunda och överraskade mig ordentligt. Nu i uppföljaren fortsätter den cancersjuke sadisten, a.k.a. Jake Saw, att göra upp nya "lekar" för en grupp av människor. Denna gång fångar han in en grupp av människor i ett hus, alla dessa människor har en sak gemensamt. En polis sätts in för att utreda och lösa mordet på en tjallare som brukade jobba åt honom, på så sätt kommer han i kontakt med Jake Saw. Han lyckas spåra honom och gripa honom i hans eget gömställe. Det är då filmen riktigt börjar, spelet börjar, snart upptäcker polisen att en av personerna som är inlåsta i ett hemligt hus är hans egen son. Han har endast 2 timmar att försöka lista ut var hans son befinner sig innan den giftiga gasen som finns i huset dödar alla.

Filmen är absolut inte lika bra som första, delvis för att en av tillfångatagna i huset börjar utan någon som helst anledning döda alla i huset för att ta reda på viktig information som finns utplacerad på varje person i huset. Information som han lätt kunde få genom att bara fråga, filmen sjunker till flera steg redan där. Känns som om manusförfattarna inte hade så bra historia som man behövde, detta var ett sätt för att bli av med dem olika karaktärerna i huset, och så klart bli av med dem på brutala sätt, för att göra filmen mer äcklig/spännande. Sen varför man valde att ta just dessa personer verkar inte helga målet, när ni ser filmen så fattar ni. Offra så många för en person, noll logik. Personerna har inte utfört något direkt brottsligt men straffas med döden. Lamt. Den här filmen, trots sin råhet och till med lite spänning, irriterade mig mer än gjorde mig nyfiken. 1 av 5

The Skeleton Key (2005)


Regi: Ian Softley
Typ: Thriller/Skräck

En ung sjuksköterska bestämmer sig för att sluta på sitt nuvarande jobb på sjukhuset för att hon anser att vården är alldeles för okänslig gentemot patienterna. Hon tar ett jobb hos en äldre tant som har ett enormt hus långt ut i ingenstans för att hjälpa henne att ta hand om hennes man som har drabbats av stroke. Huset är enormt och hon får en nyckel som öppnar alla dörrar i huset, skeleton key. En dag hittar hon en gömd dörr uppe på vinden och upptäcker ett rum full av voodoo saker. Samtidigt märker hon att mannen som påstås ha drabbats av stroke vill säga/varna henne om något. Hon börjar misstänka att allt inte står rätt till i huset och så börjar hennes intensiva jakt på sanningen.

Filmen är väldigt seg, khaaapish khaaaapish (jag snarkar, ifall någon undrar), historien byggs under cirka 90 % av filmen. Det händer ingenting i filmen förrän man kommer till den sista kvarten, alldeles för lång väntetid för att fånga tittarens uppmärksamhet. Historien är något intressant, att filmen inte har så många löjliga, klyschiga scener som en skräckfilm brukar ha är ett plus. Men filmen är fortfarande svag. 2 av 5

tisdag, november 22, 2005

Ghostworld (2000)

Regi: Terry Zwigoff
Typ: Komedi

Originell och smårolig film om en cynisk tjej med "whatever" attityd, som leker med folks känslor och när saker inte går som hon vill tycker hon synd om sig själv. Thora Birch är mycket bra som bordeline tjejen, Steve Buscemi är också skön som skivsamlande nörd, överlag bra skådisar som lyfter filmen. 3:5

Jalla! Jalla! (2000)


Regi: Josef Fares
Typ: Skön komedi

En blattefilm som riktigt sköna karaktärer. En syriansk familj kräver av sin son, Roro, att han gifter sig och det är bråttom. De väljer ut en brud utan Roros godkännande, inte nog med det problemet så har Roro en svensk flickvän, Lisa, som har tröttnat på att hållas i hemlighet. Roro har en bästa vän, Måns, som har potensproblem som de tillsammans försöker att lösa. Filmen är händelsefylld och tappar aldrig farten. Pappan i filmen är utan tvekan roligast, nästan alla relatera honom på något sätt till sin egen, om man är blatte det vill säga. Filmen är nog ännu roligare om man är kommer från en ”blattekultur” så man förstår filmen mera och kan relatera på ett annat sätt. Sevärd utan tvekan, om ni inte har sett den hyr den idag! 4 av 5

måndag, november 21, 2005

Freedom Downtime (2001)

Regi: Emmanuel Goldstein
Typ: Dokumentär

Jag döör för dokumentärer, speciellt hårdvinklade dokumentärer (typ Micheal Moore). Har man nåt viktigt och säga så ska man göra det bara.

Här är det några datanörd hackers som försöker frige sin vän, super hackern Kevin Mitnick som satt fängslad utan rätegång. Kevins vänner bestämmer sig för att åka igenom USA för att propagera för Kevin frisläppande, så det blir en road movie tvärs igenom staterna. Under sin färd sätter de upp stickers och delar ut flyers mycket mer händer det inte. Det blir så roligt det kan bli, med fyra nördar i en bil 2000 miles tvärs igenom från NY till LA. Bara för Kevins vänner, 2:5

Karate Kid II (1986)


Regi: John G. Avildsen
Typ: Lam Action

Mr. Miyagi och Daniel san bestämmer sig för att resa till Japan där Miyagis pappa??!! ligger på sin dödsbädd (måste vara ca 130 år). Miyagi får konfronteras med sitt förflutna där hans ärkefiende Sato har väntat på honom i 40 år. Hatet mellan dessa uppstod, som alltid, pga en kvinna som valde Miyagi för Sato. Men när Miyagi stack till USA tog han inte med sig sin kärlek så man får se kärleken blomstra på nytt mellan två russin. Daniel san hittar sin egen ”chinese hook-up” men hamnar ständigt i konflikt med Satos brorson.

Ska Miyagi lösa sin tvist med Sato? Ska kärleken blomstra på nytt? Ska Daniel san fixa sin ”hook-up? Hur kommer sista slagsmålet att vara och med VEM? Hur kan konsten i Miyagi karate ligga i en liten trumma? Så många frågor men så lite lust att ta reda på svaren efter att ha sett Karate Kid (1984). Då lyckades, fattar inte hur och för vad, Pat Morita (Miyagi) få en oscar nominering för bästa manliga biroll. Måste ha varit brist på filmer det året. Hur som helst, vill ha svaren på frågorna? då får ni hyra denna pinsamma film. Den undviker att få en 1 pga att man får skratta ett antal ggr pga den "otroliga" skådespeleriet. 2 av 5