Spring, Summer, Fall, Winter... and Spring (2003)

Regi: Ki-duk Kim
Typ: Koreansk-drama

Vacker men låångsam film, den här filmen måste man luta sig tillbaka och ta det lungt med. Utspelar sig under 5 årstider, en gammal buddist munk lever på en husbåt med sin unge lärjunge. En dag kommer en sjuk kvinna till husbåt-klostret för att söka mental vård, föga oväntad blir det sexi time mellan den unge lärjungen och kvinnan. Den gammle mannen kommer dock på de efter andra ronden. Filmen (samt titeln) visar tydligt ett av buddismens viktigaste element, nämligen återfödelse. Allt går i cykler.

Precis som 3-iron är dialogen minimal, istället uttrycks allt av skådespelarnas kroppspråk och filmens vackra bildspråk. Filmen lider dock av det långsama tempot. Fastän jag va instället på en långsam film. 3:5

3000 Miles to Graceland (2001)

Regi: Demian Lichtenstein
Typ: B-actionrulle

Samla ihop ett gäng skådisar som är i behov av att göra film bara för att fortfarande ha en fot i filmbranschen och du får en B-films aktionrulle. Kurt Russell, Kevin Costner, Courtney Cox, David Arquette och Christian Slater bara för att nämna några av namn som Lichtenstein lyckats samla ihop till sin andra regisserade film. Ett gäng Elviskopior bestämmer sig för att råna ett casino, där de under flykten mejar ner över 100 personer till att börja med. En massaker kan man tycka, men FBI sätter två agenter för att leda reda på dessa skurkar. Precis som i alla B- aktionrullar så handlar det om svek, vilsna ensamstående mammor som vill förändra sin tillvaro (Cox), en bad guy (Costner), en good guy (Russell) och sist men inte minst hämnd. Costner som spelar psykopat som dödar alla han lägger sitt öga på jagas filmen igenom av Russell som har redan lyckats starta en romans med ensammamman. Med sig har Russell, kanske inte så förvånande, ensammammans enda son, något som ska fylla ut det redan tunna manuset. Handlingen är lika fängslande som Ice-Ts skådelspeleri. Slutscenen med Costners impression av Tony Montana var nästan rolig. 1 av 5

Millions (2004)

Regi: Danny Boyle
Typ: Drama

Danny Boyles senaste film handlar om en helgonfixerad snorunge som hittar massa pengar (229.000£), som han tror är en gåva från gud.
Boyle brukar göra intressanta filmer, 90-tals knark-klassikern Trainspotting och hyfsade zombie filmen 28 Days Later men med Millions har han inte alls lyckats.
Filmen tappar efter bara 30 minuter, mycket tack vare barnskådisarna. Man köper nästan inget av vare sig karaktärena eller historien. Speciellt snorungen som hittar pengarna han suger hårdast. Sista gången jag tittar på en film med barn i huvudrollerna (undantag: the Return). 2:5

Madagascar (2005)

Regi: Eric Darnell, Tom McGrath

Typ: Data-animerad

Det finns ett unikt svenskt ord i världen som sägs inte finnas i något annat språk, nämligen LAGOM. Det är precis det intryck jag fick av denna nya animerade film, lagom. Ett gäng vänner, av djurriket, beger sig ut på ett äventyr i den vilda världen. Bort från den annars trygga tillvaron i New Yorks zoo, ut i det vilda där de får uppleva sina naturinstinkts. Gänget som består av en karaktärslös flodhäst, ett schizofreniskt lejon, en neddrogad giraff och en äventyrslysten zebra. Låter som ett roligt gäng eller hur? ”Meritlistan” är imponerande, men bara på papper. Äventyret blev mediokert, humorn stundtals kul men annars uddlös, handlingen i sig var kanske det som var den största besvikelsen. Inte särskillt genomtänkt, filmen tar slut innan den ens börjat. Det blev bara lagom av allt. Lagom för lite. 2:5

the Return (2003)

Regi: Andrei Zvyagintsev
Typ: Rysk-drama
Originaltitel: Vozvrashcheniye

En rysk film om två bröder som växt upp utan sin far. Plötsligt en dag efter 12 år kommer farsan hem. Han tar med sig pojkarna på en fiskeutflykt men utflykten blir mycket längre än beräknat. Under resans gång visar sig dock pappan att vara en riktig diktator (Stalin), och de båda bröderna får utstå en hel del. Speciellt den yngre brorsan spelad av Vanja, (Ivan Dobronravov) som är trotsigare och inte accepterar faderns diktatoriska styre lika lätt.
Precis i början av filmen tänkte jag ”fan vad snyggt foto hoppas det håller i sig” och det gjorde det. Allt är mästerligt fotograferad, i varje scen i varje bildruta används omgivningen för att skapa fantastiska bilder. Scenerna som skapas ger filmer en kuslig lugn, men samtidigt sitter man på spänn hela tiden man vet att nåt kommer att hända, men man har ingen aning vad det är. Men det bästa av allt är skådespelarinsatserna, speciellt den yngre brodern som spelas av Dobronravov helt otroligt stark insats. Läste häromdagen på imdb att den äldre brodern (Vladimir Garin) drunknade strax innan premiären av filmen kusligt med tanke på visa scener i filmen….Helt klart bästa filmen jag sett på flera månader, klar 5:5

Land of the Dead (2005)

Regi: George A. Romero

Typ: Zombie-skräck-splatter

Ännu en re-make av Romero zombie skräckfilmer, denna gång regisserad av han själv. Jag gillar inte skräck filmer egentligen men Land of the Dead är ingen regelrätt skräck film, mer en splatterfilm. Lite nya grepp sympatiska zombies (snälla nån), intressant samhällsskildring, strikt klassamhälle där de rika styr och resten får gå ut och jaga zombies och hämta förnödenheter till de rika. Annars ganska lik alla andra post-apokalyptiska filmer (Mad Max nån?). Det finns några bra scener dock inte lika snygga som i Dawn of the Dead. Har du inget för dig och gillar en massa flygande kroppsdelar och perfekta head shots i mängder se denna annars se nåt annat. 3:5

Four Brothers (2005)

Four Brothers
Regi: John Singleton
Typ: Getto-hämd

Fyra bröder (två svarta och två vita fd värstingar) återförenas för att hämnas sin döde mor. Bröderna leds av Bobby (spelad av Mark "Marky Mark" Wahlberg) ”ballheten” i gänget, Angel hård-mjukis, Jack statist och Jeremia hjärnan/familjefar. Det hela utspelar sig i super farliga Detroit där man skriker ”I just wan’t to talk to you” samtidigt som man tömmer sin Desert Eagle på den man ville prata med.

Allting i filmen känns malplacerad (2 svarta 2 vita bröder, mordet på morsan, Angels sexgalna flickvän m.m.). Man får inte veta nåt om bröderna förutom i första scenen där en polis rotar i deras brottsregister file och säger nåt i stil med "omg this guyz this guy is crazy" och "this guy is a ex marine ex pro boxer ex rockstar". Presentera karaktärer genom att gå igenom deras files används i många Chuck Norris och Steven Seagal filmer. Meningslös film, några pinsamma scener man kan skratta åt (middagscenen var bäst!) gå vidare inget och se här. 1:5