Rambo III (1988)

Regi: Peter MacDonald
Typ: America fuck yea action!

Rambo gömmer sig i Thailand och slår folk med pinnar för små pengar, hans boss/bästa kompis är fånge i Afganistan, buddisten Rambo måste göra vad som måste göras. Han åker till Afghanistan för att rädda boss/bästa kompisen samtidigt passar han på och kickar kommunist arsle. Tidigare hade Stallone redan värmt upp med att kicka Ivan Drago (Dolph Lundgren) i Rock IV, men nu är det en hel sovjetisk regementes tur.

Så Rambo (USA) buddisten tillsamans med mujaheddin lyckas slänga ut kommunisterna och resten vet vi ju, talibanerna tog över och sprängde Budda statyerna i Bamiyan, tror ni Rambo ångrade sig, tror inte det 1:5.

Flightplan (2005)

Regi: Robert Schwentke
Typ: Thriller/Drama

Filmen är en mix mellan thriller och drama. En flygingenjör Kyle (Jodie Foster) har precis förlorat sin make i en olycka och bestämmer sig för att sluta på sitt jobb i Berlin för att återvända hem till New York med sin dotter. Hon tar med sin dotter och döda maken i kistan på den senaste flygplanet som är ett gigantiskt monster som hon själv har varit med och utvecklat. Men denna resa blir utöver det vanliga, dottern försvinner och mystiken börjar stiga i filmen.

Som alltid (vem kan glömma klassiker som Delta Force) i alla amerikanska filmer som har något med flygplan att göra ska det alltid finnas araber som blir direkt huvudmisstänkta. Situationen blir inte bättre när paniken börjar sprida på flygplanet och araberna blir upprörda. Misstankarna riktas med tiden tillbaka mot Kyle, att barnet är bara en imagionär person som inte existerar. Kyles vägrar ge sig och sökandet efter dottern intensifieras där filmen får en, måste jag ändå säga, uppenbar snor. Filmen ger dig lite spänning men som sakta men säkert tynar bort. Too ordinary, too obvious, two of 5.

Vidocq (2001)

Regi: Pitof
Typ: Kriminalare

En film inspirerad av Le pacte des loups där mystik och spänning är bästa beskrivningen av filmen. Det är 1830 talets Frankrike där oron efter revolutionen ännu inte lagt sig helt. Filmen skildras i de mörka gränderna på Paris gator där en privat detektiv vid namn Vidocq (Gérard Depardieu) jagar en hänsynslös mördare. Filmen är gjord väldigt mörk och dyster, uppenbart för att skapa mystiken kring morden som sker på ett ovanligt sätt, men jag måste erkänna att det kan ibland bli bara irriterande då man inte riktigt uppfattar vad man ser. Mystiken omvandlas till irritation. Men det gör inte hela filmen sämre på något sätt, regissören lyckades fånga mitt intresse genom hela filmen.

En klassisk detektivroman där en oförmögen poliskår tar hjälp av en välkänd detektiv för att lösa underliga mord som har skett runt om i staden. Filmen är definitivt sevärd, där slutet är inte precis vad man har tänkt sig. 3 av 5

Death in Gaza (2004)

Regi: James Miller
Typ: Dokumentär

Jag fortsätter min dokumentär maraton. Death in Gaza en dokumentär film om den ständigt aktuella Palestinafrågan. Dokumentärfilmaren James Miller ville göra en film om palestinska och en om isrealiska barn, istället blev han själv föremål för en dokumentär. Under inspelningen skjuts han nämligen till döds av isrealiska soldater (allt framför kameran).

En "heavy" dokumentär, här får man följa med palestinska stenkastare, paramilitärer, man får se slummen i Gaza City, hemvist för Hamas och Islamic Jihad anhängare. Vi får följa några palestinska barn, till skolan, till begraviningar, till sjkuhus (en av de blir skjuten) och vi får höra om deras om tankar om livet (bli martyrer) och (martyr) döden....
Man måste beundra James Miller för hans mod, springa runt med en filmkamera omringad av tanks och snipers. Man får en äckel känsla när han blir skjuten mot slutet av filmen.

Jag tror inte vi kommer få se nån lösning på Palestina problemt, inte inom 50 år iallafall, särskilt efter att ha sett Death in Gaza. 5:5
justice4jamesmiller.com

Born Into Brothels: Calcutta's Red Light Kids (2004)

Regi: Zana Briski
Typ: Dokumentär

En dokumentär film om barn i Calcuttas Red Light District. Fotografen Zana Briski vill göra en dokumentär film om Calcuttas hor distrikt, samtidigt delar hon ut billiga fotokameror till barnen som lever i bordellerna hon filmar. Genom barnens fotografier får hon en annan inblick i bordell livet.

Vissa av barnen visar sig vara riktigt duktiga på att att fotografera. Zana försöker samla in pengar genom att sälja deras fotografier, så att hon kan skriva in de på internat skolor innan de tvingas "join the line".....
Ganska "light" dokumentär, förvänta dig inga chokernade/uppskakande bilder. Ibland kändes det faktiskt som en dokumentär om Zana Briski och hennes svårigheter och inte om bordell barnen. Oscars belönad för bästa dokumentär film 2005. 3:5

Pusher II (2004)

Regi: Nicolas Winding Refn
Typ: Danish-gangster-flick

Såg att Pusher 2 hade kommit ut, efterföljaren till Pusher den måste ju vara minst lika bra som ettan eller? Pusher (ettan) är från 1996 och är nog den bästa danska filmen jag sett, en mörk och rå historia om Köpenhamns undrevärld.

Men det var ettan, i tvåan är allt som var bra borta, spänningen, nerven, Frank (Kim Bodina) man bryr sig helt enkelt inte. Tonny (Mads Mikkelsen) som var med i ettan släps ut ur finkan kommer hem får reda på att han är skyldig massa pengar och har en unge, livet är orättvis. Enda Tonny vill ha är respekt, därför har han tatuerat RESPECT på huvudet.

Enda höjdpunkten är Mads Mikkelsen skådespeleri men annars är det en rätt tam film. Se Pusher (1996) skippa den här 2:5

Rambo: First Blood Part II (1985)

Regi: George P. Cosmatos
Typ: America fuck yea action

Rambo hittar hem till sin naturliga hemvist. Som bekant passade han ju inte in i småstads idyllen borta i staterna men ute i Vietnams djungel passar han in utmärkt.

Rambo släpps ut från fängelset för en "mission impossible", rädda amerikanska POW djupt inne på Mexikanskt (Vietnamesiskt) område. Han blir snart omringad av flera hundra mexikaner (vietnameser) men vad gör det när man kan lägga granater på pilar och jaga små anonyma kommunist vietnamser. Just det släng in några Yashins och Ivans också, bam två commie-flugor in en smäll.

Till sin hjälp har Rambo förutom sin pilbåge en vietnamesisk kvinna som ser ut som hennes pappa varit en GI som träffat minst en me so horny, me love you long time kvinna. America Fuck Yea!

Fastän Rambo I sög så får tvåan ettan att framstå som intelligent. I tvåan har Rambo blivit baffare, dummare och fåordigare, han kör stenhårt på sina oneliners:

Murdoch...I'm coming to get you!
Mission......accomplished!
Fuck you!

Roligaste scenen är när rambos flickvän blir sönderskjuten, i hennes sista andetag frågar hon Rambo:

Flickvännen: Rambo?
Rambo: Yes..?[helt oberörd]
Flickvännen: Rambo, will you forget me?
Rambo: No.[fortfarande oberörd]

Kameraarbetet är dock intressant, i varje scen ser man till så att Stallone hamnar i "spännläge", t o m i slutscenen går han som han skitit på sig. Manus av självaste mr. Stallone HAHA. 1:5

Rambo: First Blood (1982)

Regi: Ted Kotcheff
Typ: Action

John J. Rambo, en av de riktigt stora kult actionhjältarna någonsin:

F.d green beret, dödar helst med kniv men även med händer, fötter, skjutvapen och diverse fällor, struntar i vädret, vet hur man lever av omgivningen. Blir han skadad så syr han sig själv.

First Blood är baserad på en novell av David Morrell. En småstads sheriff muckar gräl med Rambo (pga av hans frisyr) och kastar honom i finkan, men Rambo lyckas fly och efter sig får han småstads sheriffen, hans deputies och en massa tröga hilly billies. När hilly billiesen snart får reda på Rambo bakgrund kallar de in förstärkningar på flera hundra man. Laddat för slakt alltså....men mot all förmodan uteblir slakten på "fellow americans", istället spränger han upp massa saker och ger upp frivilligt (i boken så dödar han uppemot 200 personer och dör på slutet).

Rambo var (är fortfarnde, ryktas om Rambo IV) en alltför bra "killing machine" för att det ska sluta såhär. Nej han borde egentligen vara i Vietnam och döda gulingar inte amerikaner, därför återkom han i Rambo II och gottgjorde för all utebliven slakt.
Kunde fått en trea om de hade skippat sista monologen fyfan, Stallone kommer till sin rätt bara när han får säga max tre ord i följd. 2:5

American Pimp (1999)

Regi: the Hughes Brothers
Typ: Dokumentär

745, så många gånger får man höra ordet bitch i American Pimp. I denna dokumentär får hallickar (uteslutande svarta) komma till tals och berättar om "the game" och hur man ska "keepin it in real". Hela första timmen går åt att glorifiera livstilen, bara under sista kvarten snuddar den vid pimpandets mörka sidor.

Ho'sen får knappt komma till tals men de gånger de får komma till tals kan man verkligen se att det handlar om svaga kvinnor som hålls fångna i föreställningar om att bli rika, rentav älskade.

Pimpsen å andra sidan får härja fritt och blir aldrig ställda mot väggen. Vad Pimpsen försöker få oss att tro är att det är deras "charm", "karaktär", "smooth talkin'" tillsamans med deras coola stil och klass som får kvinnorna att frivilligt betala de 100% av sina inkomster....
Filmen är schizofren den växlar mellan att försöka vara en undersökande dokumentär men blir nån sorts "pimp video". 2:5

Inside Deep Throat (2005)

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Bullet Boy (2004)

Regi: Saul Dibb
Typ: Brit-gangster-flick

Bullet Boy är gjord efter standard formulär "Mucka Film B". En typisk kommer ut från finkan, vill bli hederlig men han måste ställa upp för kompisar film. Jävlit uttjatad ämne.

Man har använt sig av "från gatan" amatör skådisar som är hyfsade men inte mer, fotot försöker ha "dokumentär stilen" med rörlig kamera, men det blir ändå inte trovärdigt. 2:5

Spring, Summer, Fall, Winter... and Spring (2003)

Regi: Ki-duk Kim
Typ: Koreansk-drama

Vacker men låångsam film, den här filmen måste man luta sig tillbaka och ta det lungt med. Utspelar sig under 5 årstider, en gammal buddist munk lever på en husbåt med sin unge lärjunge. En dag kommer en sjuk kvinna till husbåt-klostret för att söka mental vård, föga oväntad blir det sexi time mellan den unge lärjungen och kvinnan. Den gammle mannen kommer dock på de efter andra ronden. Filmen (samt titeln) visar tydligt ett av buddismens viktigaste element, nämligen återfödelse. Allt går i cykler.

Precis som 3-iron är dialogen minimal, istället uttrycks allt av skådespelarnas kroppspråk och filmens vackra bildspråk. Filmen lider dock av det långsama tempot. Fastän jag va instället på en långsam film. 3:5

3000 Miles to Graceland (2001)

Regi: Demian Lichtenstein
Typ: B-actionrulle

Samla ihop ett gäng skådisar som är i behov av att göra film bara för att fortfarande ha en fot i filmbranschen och du får en B-films aktionrulle. Kurt Russell, Kevin Costner, Courtney Cox, David Arquette och Christian Slater bara för att nämna några av namn som Lichtenstein lyckats samla ihop till sin andra regisserade film. Ett gäng Elviskopior bestämmer sig för att råna ett casino, där de under flykten mejar ner över 100 personer till att börja med. En massaker kan man tycka, men FBI sätter två agenter för att leda reda på dessa skurkar. Precis som i alla B- aktionrullar så handlar det om svek, vilsna ensamstående mammor som vill förändra sin tillvaro (Cox), en bad guy (Costner), en good guy (Russell) och sist men inte minst hämnd. Costner som spelar psykopat som dödar alla han lägger sitt öga på jagas filmen igenom av Russell som har redan lyckats starta en romans med ensammamman. Med sig har Russell, kanske inte så förvånande, ensammammans enda son, något som ska fylla ut det redan tunna manuset. Handlingen är lika fängslande som Ice-Ts skådelspeleri. Slutscenen med Costners impression av Tony Montana var nästan rolig. 1 av 5

Millions (2004)

Regi: Danny Boyle
Typ: Drama

Danny Boyles senaste film handlar om en helgonfixerad snorunge som hittar massa pengar (229.000£), som han tror är en gåva från gud.
Boyle brukar göra intressanta filmer, 90-tals knark-klassikern Trainspotting och hyfsade zombie filmen 28 Days Later men med Millions har han inte alls lyckats.
Filmen tappar efter bara 30 minuter, mycket tack vare barnskådisarna. Man köper nästan inget av vare sig karaktärena eller historien. Speciellt snorungen som hittar pengarna han suger hårdast. Sista gången jag tittar på en film med barn i huvudrollerna (undantag: the Return). 2:5

Madagascar (2005)

Regi: Eric Darnell, Tom McGrath

Typ: Data-animerad

Det finns ett unikt svenskt ord i världen som sägs inte finnas i något annat språk, nämligen LAGOM. Det är precis det intryck jag fick av denna nya animerade film, lagom. Ett gäng vänner, av djurriket, beger sig ut på ett äventyr i den vilda världen. Bort från den annars trygga tillvaron i New Yorks zoo, ut i det vilda där de får uppleva sina naturinstinkts. Gänget som består av en karaktärslös flodhäst, ett schizofreniskt lejon, en neddrogad giraff och en äventyrslysten zebra. Låter som ett roligt gäng eller hur? ”Meritlistan” är imponerande, men bara på papper. Äventyret blev mediokert, humorn stundtals kul men annars uddlös, handlingen i sig var kanske det som var den största besvikelsen. Inte särskillt genomtänkt, filmen tar slut innan den ens börjat. Det blev bara lagom av allt. Lagom för lite. 2:5

the Return (2003)

Regi: Andrei Zvyagintsev
Typ: Rysk-drama
Originaltitel: Vozvrashcheniye

En rysk film om två bröder som växt upp utan sin far. Plötsligt en dag efter 12 år kommer farsan hem. Han tar med sig pojkarna på en fiskeutflykt men utflykten blir mycket längre än beräknat. Under resans gång visar sig dock pappan att vara en riktig diktator (Stalin), och de båda bröderna får utstå en hel del. Speciellt den yngre brorsan spelad av Vanja, (Ivan Dobronravov) som är trotsigare och inte accepterar faderns diktatoriska styre lika lätt.
Precis i början av filmen tänkte jag ”fan vad snyggt foto hoppas det håller i sig” och det gjorde det. Allt är mästerligt fotograferad, i varje scen i varje bildruta används omgivningen för att skapa fantastiska bilder. Scenerna som skapas ger filmer en kuslig lugn, men samtidigt sitter man på spänn hela tiden man vet att nåt kommer att hända, men man har ingen aning vad det är. Men det bästa av allt är skådespelarinsatserna, speciellt den yngre brodern som spelas av Dobronravov helt otroligt stark insats. Läste häromdagen på imdb att den äldre brodern (Vladimir Garin) drunknade strax innan premiären av filmen kusligt med tanke på visa scener i filmen….Helt klart bästa filmen jag sett på flera månader, klar 5:5

Land of the Dead (2005)

Regi: George A. Romero

Typ: Zombie-skräck-splatter

Ännu en re-make av Romero zombie skräckfilmer, denna gång regisserad av han själv. Jag gillar inte skräck filmer egentligen men Land of the Dead är ingen regelrätt skräck film, mer en splatterfilm. Lite nya grepp sympatiska zombies (snälla nån), intressant samhällsskildring, strikt klassamhälle där de rika styr och resten får gå ut och jaga zombies och hämta förnödenheter till de rika. Annars ganska lik alla andra post-apokalyptiska filmer (Mad Max nån?). Det finns några bra scener dock inte lika snygga som i Dawn of the Dead. Har du inget för dig och gillar en massa flygande kroppsdelar och perfekta head shots i mängder se denna annars se nåt annat. 3:5

Four Brothers (2005)

Four Brothers
Regi: John Singleton
Typ: Getto-hämd

Fyra bröder (två svarta och två vita fd värstingar) återförenas för att hämnas sin döde mor. Bröderna leds av Bobby (spelad av Mark "Marky Mark" Wahlberg) ”ballheten” i gänget, Angel hård-mjukis, Jack statist och Jeremia hjärnan/familjefar. Det hela utspelar sig i super farliga Detroit där man skriker ”I just wan’t to talk to you” samtidigt som man tömmer sin Desert Eagle på den man ville prata med.

Allting i filmen känns malplacerad (2 svarta 2 vita bröder, mordet på morsan, Angels sexgalna flickvän m.m.). Man får inte veta nåt om bröderna förutom i första scenen där en polis rotar i deras brottsregister file och säger nåt i stil med "omg this guyz this guy is crazy" och "this guy is a ex marine ex pro boxer ex rockstar". Presentera karaktärer genom att gå igenom deras files används i många Chuck Norris och Steven Seagal filmer. Meningslös film, några pinsamma scener man kan skratta åt (middagscenen var bäst!) gå vidare inget och se här. 1:5

the Business (2005)

Regi: Nick Love
Typ: Brit-gangster-flick

Nick love som gjorde the Football Factory ('04) har spelat för mycket GTA vice city. Han har tagit allt från Vice City och flyttat det från Miami till Spaniens sydkust (Miami för skabbiga engelsmän) och Gibraltar.”Better to be someone for a day than nobody for a life time” Frankie flyr England och kommer i kontakt med några bandidos del ingles. Det börjar med lite hash och sen blir det koks och resten kan man lista ut innan nån skriker "Oi mate". Trög start, blir bättre mot slutet men inget märkvärdigt. 2:5

Dust to glory (2005)

Regi: Dana Brown

Typ: Dokumentär

Jag gillar dokumentärer. Dust to glory handlar om den årliga Baja race som hålls i Mexiko. Racet går tvärsigenom Baja halvön. Grymt foto, bra musik lyfter en annars rätt så ointressant dokumentär. Frågan ställs: vad är det som driver vissa att åka på en motorcykel 16 timmar i sträck, men man får ingen svar så jag fattar fortfarande inte haha. Känns som att kolla på Discovery en söndagsförmiddag. 2:5